Äldre - från Restpost till Resurs

 Sjukvård och utbildning är två områden där bristen på utbildad och erfaren personal är stor och där äldre skulle kunna göra stora insatser, om vi kan skapa de rätta förutsättningarna. Sjukvård Många läkare och sjuksköterskor  arbetar redan  idag långt upp i åldrarna, ofta inom en privat praktik. Den erfarenhet och kunskap som äldre sjukvårdspersonal förvärvat under ett långt arbetsliv skulle vara ett värdefullt bidrag också till  den offentliga vården. Kris på många akuter Många har säkert upplevt att det tar tid på en akutmottagning och att man som patient skickas fram och tillbaka. Det är kanske inte så konstigt då Sveriges Radio, i en ganska omfattande undersökning, funnit att det är klent beställt med kompetensen hos dem vi möter på akuten.  Mer än en tredjedel av läkarna i studien var inte legitimerade och 8 av 10 var inte är färdigutbildade, de har inte avslutat sin specialistutbildning. Flytta yttersta kompetensen längs fram i vårdkedjan Hä...

Varför skulle vi då vilja arbeta efter 65 år? För att undvika ”det ensamma livet”, för att det är trevligt och intressant att jobba eller för att tjäna pengar? Skälen kan säkert vara olika och starkt beroende på den enskildes intresse och situation.  Längre arbetsliv en god affär för oss alla God affär att uppskjuta sin pensionering. Inkomsten minskar när vi går i pension. Att fortsätta arbeta och skjuta upp vår pensionering kan vara en god affär. Pensionen beräknas öka med 7 – 8 % för varje år som vi väntar med att ta ut den.   Längre arbetsliv god affär också för Sverige och våra företag. Att fler arbetar längre är också viktigt för att stärka vårt pensionssystem och Sveriges ekonomi. Att vi arbetar längre är också en god affär för företag, som under en lång anställning investerat stora pengar i sina medarbetares kompetens. Varje år denna investering kan nyttiggöras är naturligtvis lönsam för företaget. Det är därför förvånande att nio av tio...

Längre och friskare liv ger oss valmöjligheter sent i livet. Hur vill vi ta till vara dessa år? I mitten av 1900-talet var den förväntade medellivslängden lika med pensionsåldern, i dag förväntas vi i medeltal  leva 20-talet år efter det vi passerat dagens pensionsnorm på 65 år. Det stora flertalet av dessa år kan vi dessutom förvänta oss att leva med god hälsa . Hur vill vi ta till vara dessa år för vår egen del, och hur kan vi bidra till att vårt samhälle fortsätter att utvecklas? Vårt sätt att leva har förändrats  Vi har sett hur vår befolkningspyramid har förändrats, med ett ständigt ökande antal äldre, som också når allt högre ålder. Samtidigt som vi kan förväntas oss längre och friskare liv  har samhället under ett sekel förändrats från ett jordbrukssamhälle till ett industri- eller muskelsamhälle, för att nu bli ett kunskaps- eller service samhälle. Våra liv har under många generationer följt i stort samma mall; vi utbildar oss, längre eller kortare tid, vi...

Dagens kunskaps- och servicesamhälle kräver kunskap, erfarenhet och förmåga att hantera relationer med människor. Det är ett samhälle där vi  äldre med våra erfarenheter och vår förmåga att hantera komplexa problem och situationer kan spela en stor roll (se  blogg smartare med åren) Vårt samhälle har omdanats under de senaste hundra åren Sverige länge ett jordbruksland . Vi har under det senaste århundradet i grunden förändrat vårt sätt att leva. Fram till början av 1900– talet var vi ett jordbruksland, med befolkning utspridd över landet. Vi levde av vad jorden gav och utmaningen var att producera tillräckligt med mat för att hålla svälten från dörren. En situation vi fortfarande ser i fattiga utvecklingsländer.  Marken vi ägde var ett mått på vår rikedom. Muskelstyrka och fysisk prestationsförmåga var avgörande för vår produktion och i förlängningen vår förmåga att överleva och att skapa ett drägligt liv. Effektivate jordbruk banar väg för industrisamhället ...

Sveriges befolkning nu drygt 10 millioner . Sedan mitten av 1700-talet har Sveriges folkmängd ökat från knappt två miljoner människor till dagens drygt tio miljoner. Prognosen för de kommande femtio åren pekar på en fortsatt ökning med ungefär 2 millione r. Var femte person i Sverige äldre än 65 år. Samtidigt som Sveriges befolkning växer så åldras den Antalet äldre i befolkningen har ökat kraftigt under det senaste århundradet, både i absoluta tal och relativt befolkningen i övrigt. I dag är var femte person eller 2 millioner i Sverige äldre än 65 år.  Denna trend, mot ett samhälle med en allt större andel äldre, kommer att fortsätta under det kommande halvseklet.  Andelen äldre i befolkningen ökar kraftigt och andelen unga minskar. Som framgår av tabellen har andelen äldre mer än fördubblas under det senaste århundradet, samtidigt som andelen ungdomar nära nog halverats. Andelen av vår befolkning mellan 20 och 65 år, ett intervall som ofta benämns ”vår produktiva ålder...

Hur utvecklas vår mentala förmåga när vi åldras ? Hur förändras vår fysiska och mentala  förmåga när vi blir äldre? I dag ser vi, som aldrig tidigare, äldre personer vid god fysisk vigör. Fysiskt, ja, men hur är det mentalt? Kan vi behålla skärpan, eller försvinner den mentala förmågan obönhörligt med tilltagande ålder? Eller är det kanske tvärtom så att vi blir smartare? Kan det vara så, att allt det vi lärt under ett långt liv, gör att vi kan hantera komplexa frågor på ett smartare sätt? Hur vår mentala, och vår fysiska, kapacitet utvecklas när vi blir äldre, är avgörande för vårt eget välbefinnande och för den roll vi kan spela i samhället.  Hjärnan, basen för vår mentala förmåga Hjärnan är den fysiska grunden för vårt sinne, vår personlighet och vår mentala kapacitet. Hjärnan byggs upp av nervceller, neuroner, och hjärnan har miljarder av dem. Varje neuron kopplar med 1000-tals trådar, s.k. dendriter, till andra neuroner. Detta ger ett nätverk med ett nästan oändligt...

När politikerveckan går på högvarv kan det vara intressant att  reflektera över äldres roll i politiken.  Äldre en viktig och ökande del av valmanskåren med högt valdeltagande. Drygt en fjärdedel (27,5%) av vår valmanskår är idag äldre än 65 år och andelen ökar till kommande val. Många äldre röstar också. I valet 2014  var valdeltagandet som högst i åldrarna 65 – 75 år, med över 90%, att jämföras knappt  86% för hela valmanskåren. Personer över 75 år har ett lägre valdeltagande, som dock ökat under de senaste valen. Hur röstar de äldre? När vi nu får ett ökat antal äldre i valmanskåren, som dessutom i stor omfattning faktiskt röstar, hur kommer det att påverka den politiska situationen i vårt land?  Det har gjorts analyser av hur olika grupper i samhället har röstat i riksdagsval och då  har man också studerat vilket stöd de olika partierna fått av väljare i olika åldrar. Att relatera valresultatet till de röstandes ålder är naturligtvi...

Ny blogg om äldre i vårt samhälle. En omvälvande förändring pågår i Sverige och i vår omvärld; vi lever längre och friskare liv  och muskelsamhället går över i ett kunskaps och service samhälle.  Ett samhälle där vi äldre kan skapa oss en ny och viktig roll, från att varit en restpost till att bli en värdefull resurs. Denna blogg inbjuder  till en diskussion om hur vi kan ta tillvara de möjligheter som ett längre och friskare liv ger oss. Hur vi kan skapa livskvalitet och fortsätta vara engagerade i arbetsliv och samhälle och hur vi kan bidra till en ny syn på vård och omsorg om äldre. MÄNNISKAN I CENTRUM  Bloggen kommer att ha några olika perspektiv. Den enskilda äldre och hennes och hans situation och roll i samhället är det centrala.  Hur en åldrande befolkning  påverkar vårt land och världen omkring oss är viktiga bakgrundsperspektiv. VI LEVER LÄNGRE Vår livslängd och antalet år med god hälsa ökar dramatiskt i Sverige och i flertale...

En uppdaterad upplaga har just publicerats. Finns nu också som e-bok. Innehåll se nedan Vi får inte låta oss  bli avskärmade eller undanställda bara för att åren går. Vi måste fortsätta att leva våra liv och ha våra roller och  platser i samhället, så länge vårt ljus brinner. En bok med många perspektiv på oss äldre, vår hälsa och livsstil och hur vi, tack vare vår ålder, kan göra värdefulla insatser i ett kunskapssamhälle som utvecklas genom att ta tillvara det olika. Vi lever längre med alltfler år med god hälsa , men spelar det roll var vi bor och hur vi lever? Måste vi alls åldras och dö? Är det sant att vi blir smartare med åren? Hur påverkar våra längre liv samhället hemma och globalt? Dessa och flera andra frågor diskuteras i denna bok. Frågor som också gäller vår roll i ett samhälle som åldras och som behöver våra insatser. Varför tvingas vi då bort från ett aktivt liv av föråldrade regelverk och mossiga attityder? Varför  diskrimineras pensionärer e...

 Individ och  Samhälle  Många faktorer påverkar vår livslängd, förhållanden som relateras  till oss som individer och till samhället vi lever i. De skillnader, som vi diskuterade i en tidigare  blogg , mellan medellivslängden i Sverige och andra utvecklade länder och den väsentligt lägre i de flesta utvecklingsländerna, är i mycket en spegling av den globala situationen politiskt och socio-ekonomiskt. Det är en konsekvens av de stora skillnaderna i hälso- och sjukvård, levnadsstandard, miljö, utbildning och säkerhet i samhället. Skillnaderna på global nivå är stora och uppenbara för oss alla, men de finns också  inom Sverige. De som bor i ett välmående samhälle eller område, lever också i genomsnitt längre än de som lever i väsentligt svagare socio-ekonomiskt miljöer. Gener en viktig faktor.  Även om vi inte fullt ut förstår de komplexa processer  som styr vårt åldrande, anser vetenskapsmän att våra gener är en viktig faktor, som påverk...

“Blå zoner” ”Blå zoner”, då tänker säkert många på ön Okinawa i Japan, där   kvinnorna är äldst i världen, eller på bergsbyar på Sardinien, där männen lever längst. Men ”Blå zoner”, där   människor   blir mycket gamla,   har identifierats på olika håll i världen, också i Sverige. Ett sådant område sträcker sig genom Göinge i norra Skåne och Värend i södra Småland. Här kan man finna platser där mer än 80 personer av hundra tusen   är 100 år eller äldre, fyra gånger så många som genomsnittet i Sverige. Det är till och med något fler än de 66 personer på hundra tusen som blir 100 år eller mer på Okinawa. Män lever 8 år längre i Danderyd   än i   Ljusnarsberg   Om vi bortser från några begränsade ”blå zoner” så är väl Sverige ändå ett homogent och jämlikt samhälle när det gäller livslängd, eller? Kanske blir vi lite förvånade när vi finner hur stora skillnaderna i livslängd är inom vårt land. I en tidigare blogg konstat...

Vår förväntade livslängd ökar med 7 timmar varje dygn De kvinnor som föds i Sverige idag har en förväntad medellivslängd   av 84 år, för män är den knappt 81 år. Sedan mitten av 1800- talet har livslängden ökat   dramatiskt   med omkring 3 år per årtionde eller om vi hellre vill 7 timmar varje dygn. Under många århundraden tidigare var den förväntade livslängden förhållandevis konstant runt 40 år. Hög barndödlighet bidrog till den låga siffran och de som överlevde sin barndom kunde räkna med att leva väsentligt längre. Varför lever vi längre? Färre dör unga Under perioden från mitten av 1800- till mitten av 1900-talet berodde den dramatiska ökningen av livslängden främst på att människor inte dog unga och att ständigt fler nådde ganska hög ålder. Detta   var en period i Sverige då vår levnadsstandard snabbt förbättrades och barnadödligheten minskade kraftigt. Vi   fick bättre bostäder, bättre hygien, bättre mat och utbyggd sjukvård. Allt ...