Vår förväntade livslängd ökar med 7 timmar varje dygn
De kvinnor som föds i Sverige idag har en förväntad medellivslängd av 84 år, för män är den knappt 81 år. Sedan mitten av 1800- talet har livslängden ökat dramatiskt med omkring 3 år per årtionde eller om vi hellre vill 7 timmar varje dygn. Under många århundraden tidigare var den förväntade livslängden förhållandevis konstant runt 40 år. Hög barndödlighet bidrog till den låga siffran och de som överlevde sin barndom kunde räkna med att leva väsentligt längre.Varför lever vi längre?
Färre dör unga Under perioden från mitten av 1800- till mitten av 1900-talet berodde den dramatiska ökningen av livslängden främst på att människor inte dog unga och att ständigt fler nådde ganska hög ålder. Detta var en period i Sverige då vår levnadsstandard snabbt förbättrades och barnadödligheten minskade kraftigt. Vi fick bättre bostäder, bättre hygien, bättre mat och utbyggd sjukvård. Allt detta påverkade folkhälsan och ledde till minskad dödlighet inte minst bland unga och personer i medelåldern. Livslängden för de som redan nått en ganska hög ålder, ökade däremot betydligt mindre.
Äldre blir nu ännu äldre Under de senaste trettio till fyrtio åren har vår medellivslängd fortsatt att öka, nu för att de redan ganska gamla blir ännu äldre. Varför? Mycket beror på livstil, man röker mindre, motionerar mer och äter och dricker mer hälsosamt. Utvecklingen inom sjukvården har också spelat stor roll. Med antibiotikan har vi besegrat många infektionssjukdomar och vi kan nu med ökande framgång behandla sjukdomar som kommer senare i livet, som hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Mer om detta i senare bloggar
Inte bara längre liv utan också friskare.
Leva längre vill vi nog alla, men hur länge kan vi räkna med att hälsan står oss bi? Också här har det skett en dramatisk utveckling. Vår livstid med god hälsa har ökat med sju år under de senaste tio åren, eller om vi så vill med 17 timmar varje dygn. Den tid vi förväntas var sjuka i livets slutskede minskar kraftigt. För kvinnor förväntas förmågan till ett aktivt liv begränsas i hög grad först under de sista tre levnadsåren. Män drabbas i genomsnitt av motsvarande aktivitetsbegränsningar under de två sista levnadsåren.
Även om vi skall tolka siffrorna med försiktighet, och ha stor respekt för att genomsnittsvärden aldrig speglar enskilda livsöden, så upplever vi en positiv utveckling.
Dags att vi gör upp med “åldersnojan"
Vår medellivslängd har ökat med drygt 10 år sedan mitten av 1900-talet. De som idag är 80 år har samma sannolikhet att dö som de som var 70 år för femtio år sedan. Vi har större förutsättningar än någon tidigare generation att leva längre, friskare och mera aktiva liv. Bodil Jönsson har redan konstaterat att dagens 70 – 80-åringar i många avseenden lever och mår som de mellan 60 och 70 år gjorde för ett halvt sekel sedan. Det alltså hög tid att vi förändrar vår syn på, och attityd till, vår ålder. Vår livssituation kan inte sammanfattas i ett årtal. Vi måste lämna vårt snäva fokus på vår egen och andra människors ålder och i stället se vad vi kan och vill göra, oavsett hur många år vi bär med oss.
Hur blir det i framtiden?
Dödligheten hos den yngre delen av befolkningen är redan låg, så vår framtida medellivslängd kommer i allt väsentligt att bero på utvecklingen hos den äldre delen av befolkningen. Vad kan vi då vänta oss? Alla prognoser pekar mot att medellivslängden fortsätter att öka, frågan är hur mycket och hur länge. Här har experterna olika uppfattningar. Några menar att medellivslängden kommer att fortsätta att öka, men i svagare takt. Andra experter är mer optimistiska och menar att medellivslängden kommer att fortsätta att öka på det sätt som skett under de senaste 150 åren. I så fall skulle hälften av de som föds idag kommer att uppleva sin hundra års dag. Den som lever får se.
Dagens blogg gäller situationen i genomsnitt i Sverige, i nästa skall jag visa på de stora skillnader som finns inom vårt land. Här.
Spännande!
SvaraRadera