När politikerveckan går på högvarv kan det vara intressant att reflektera över äldres roll i politiken.
Äldre en viktig och ökande del av valmanskåren med högt valdeltagande. Drygt en fjärdedel (27,5%) av vår valmanskår är idag äldre än 65 år och andelen ökar till kommande val. Många äldre röstar också. I valet 2014 var valdeltagandet som högst i åldrarna 65 – 75 år, med över 90%, att jämföras knappt 86% för hela valmanskåren. Personer över 75 år har ett lägre valdeltagande, som dock ökat under de senaste valen.
Hur röstar de äldre? När vi nu får ett ökat antal äldre i valmanskåren, som dessutom i stor omfattning faktiskt röstar, hur kommer det att påverka den politiska situationen i vårt land? Det har gjorts analyser av hur olika grupper i samhället har röstat i riksdagsval och då har man också studerat vilket stöd de olika partierna fått av väljare i olika åldrar. Att relatera valresultatet till de röstandes ålder är naturligtvis endast ett möjligt samband, men kan ändå vara intressant. När man analyserar de sex valen 1994 - 2014 finner man att Socialdemokraterna, Centern och Liberalerna haft ett marginellt större stöd hos den äldre befolkningen, medan Moderaterna fått lika stort stöd från de äldre väljarna, som från övriga. Kristdemokraterna har haft klart större stöd bland de äldre röstande, medan Miljöpartiet och Sverigedemokraterna haft ett väsentligt svagare stöd bland de äldre väljarna. Vänsterpartiets stöd bland de äldre har ökat under de senaste två valen, men från en låg nivå.
Äldre i politiken – finns vi? Äldre, med våra livserfarenheter och förmåga att se helheter och perspektiv, borde inte vara viktiga enbart på valdagen, vi borde också kunna lämna viktiga bidrag till hur politiken utformas och genomförs. Trots detta sitter endast nio personer som nått 65 år i vår riksdag. Även om fler äldre deltar aktivt i det politiska arbetet i kommuner och landsting, borde äldre ha mycket större förutsättningar att berika svensk politik, inte minst på nationell nivå. Varför är det inte så? Är inte vi äldre intresserade att delta, eller ger inte de politiska partierna oss något utrymme?
Få äldre på valbar plats. Sedan 2014 har vi den yngsta riksdagen någonsin, med en medelålder av 45.5 år, 1.5 år lägre än den som valdes 2010. Hur blir det i det kommande valet? En analys av partiernas valsedlar som gjorts visar att av cirka 6000 kandidater till riksdagen är knappt 900 äldre än 65 år och endast en liten del av dessa har placerats så högt att de har en verklig chans att bli valda. Störst andel äldre har Kristdemokraterna och Liberalerna, lägst har Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Moderaterna.
Äldre väl rustade för politisk arbete. I en kommande blogg skall vi diskutera hur vår mentala förmåga utvecklas under livets gång och hur våra livserfarenheter förbättrar vår förmåga att hantera komplexa frågor och att se helheten i de situationer vi ställs inför. Vi får också en bättre förmåga till överblick och att hantera frågor som berör människor. Allt detta är egenskaper som är centrala i det politiska arbetet. Det är då angeläget att inte välja bort äldre människor i politiken, utan att tvärt om ta vara på vår kompetens, erfarenhet och förmåga. Äldre personer skall alltså finnas i politiken, inte för att driva speciellt äldre relaterade frågor, utan för att bidra till det politiska arbetet över dess hela bredd.
Äldre aktiva i kommunalpolitiken. Inom kommunerna har antalet äldre med politiska uppdrag ständigt ökat och om ökningen fortsätter i samma takt, når man en andel av fullmäktige platserna som närmar sig andelen av valmanskåren. Det är en intressant utveckling, eftersom det är kommunpolitikerna som har direktkontakt med medborgarna i de frågor som berör allas vår vardag. Det är säkert uppdrag med många utmaningar, där äldres livserfarenhet i olika avseenden kommer väl till pass, inte minst en god social kompetens.
Varför diskrimineras äldre i rikspolitiken? I dagens riksdag är andelen äldre skandalöst låg. Det är obegripligt att partierna diskriminerar äldre, när de sätter samman sina listor till riksdagsvalen, och det är lika obegripligt att vi äldre accepterar det. Partierna borde inse att mer än var fjärde som kan rösta i hösten val har fyllt 65 år, och att den andelen kommer att öka under valen framöver. Många äldre skulle säkert känna större samhörighet med en jämnårig riksdagskandidat, än med någon som är femtio år yngre. I kampen om ett ökande antal röster från äldre väljare, kan äldre kandidater vara en viktig konkurrensfördel.
Kommentarer
Skicka en kommentar