Smartare med åren? Om hjärnans utveckling.

Hur utvecklas vår mentala förmåga när vi åldras ?

Hur förändras vår fysiska och mentala  förmåga när vi blir äldre? I dag ser vi, som aldrig tidigare, äldre personer vid god fysisk vigör. Fysiskt, ja, men hur är det mentalt? Kan vi behålla skärpan, eller försvinner den mentala förmågan obönhörligt med tilltagande ålder? Eller är det kanske tvärtom så att vi blir smartare? Kan det vara så, att allt det vi lärt under ett långt liv, gör att vi kan hantera komplexa frågor på ett smartare sätt? Hur vår mentala, och vår fysiska, kapacitet utvecklas när vi blir äldre, är avgörande för vårt eget välbefinnande och för den roll vi kan spela i samhället.

 Hjärnan, basen för vår mentala förmåga

Hjärnan är den fysiska grunden för vårt sinne, vår personlighet och vår mentala kapacitet. Hjärnan byggs upp av nervceller, neuroner, och hjärnan har miljarder av dem. Varje neuron kopplar med 1000-tals trådar, s.k. dendriter, till andra neuroner. Detta ger ett nätverk med ett nästan oändligt stort antal kopplingar. Tätheten av nervceller, och kopplingen mellan dem, är den fysiska basen för vår mentala förmåga och för de kunskaper som vi tillägnar oss.

Våra hjärnhalvor delar på arbetet. Vi har två hjärnhalvor av likartad struktur. Aktiviteter relaterade till språk, det talade ordet, matematik och logiska analyser sker företrädesvis i vänstra hjärnhalvan. Den högra hjärnhalvan är specialiserad på att känna igen människor och ting vi ser och situationer vi upplever. Den är också grunden för våra intuitiva och kreativa förmågor.

Du kan stimulera Din hjärna att utvecklas. Man har länge ansett att hjärnan varit färdigutvecklad vid födseln, i meningen att inga ytterligare hjärnceller kunde tillkomma. 1998 gjordes den dramatiska upptäckten att nya hjärnceller kan bildas under hela vårt liv och att vi kan stimulera sådan tillväxt med hjärnträning, Utmanande intellektuella aktiviteter,  och fysisk aktivitet, stimulerar tillkomsten av nya nervceller i olika delar av hjärnan, ungefär som vi utvecklar och vidmakthåller våra muskler med fysisk träning. 

Hjärnan; ett nätverk som växer med åren

Hjärnan skapar sin kapacitet att uppfatta, analysera och minnas händelser genom det nästan oändligt förgrenade nätverk som genereras då neuroner kopplas samman. Vårt minne av en viss situation, eller något vi lärt oss, skapas av reaktioner i enskilda neuroner och genom att ett kluster av neuroner i ett speciellt mönster aktiveras. Ju oftare vi upplever en situation desto mera stabil och permanent blir kopplingen mellan neuronerna och ju bättre kommer vi ihåg situationen. Detta är inlärningens biologiska grund och en medicinsk förklaring till det gamla talesättet att upprepning är lärandets moder.

Hjärnans minneskapacitet är enorm. Vårt minne är distribuerat i form av olika kopplingar mellan neuroner över hela hjärnan och det finns ingen känd gräns för hur mycket vi kan lagra i minnet. Vår kunskap begränsas inte av vår hjärnas minneskapacitet, utan av hur mycket vi förmår ta in under vårt liv. En äldre persons hjärna har stora mängder förbindningar mellan neuronerna och ser ut som en tät skog, medan en ung hjärna har glesare och tunnare struktur. Hjärnan behåller livet ut sin förmåga att skapa ny kapacitet, både genom att skapa nya hjärnceller och etablera nya kontakter mellan neuronerna. Detta ger oss en fascinerande och glädjande möjlighet att genom åren vidmakthålla och utveckla vår mentala förmåga.

Hjärnan och datorer. Under det breda konceptet AI (artificiell intelligens) diskuteras nu flitigt hur vi med datorns hjälp kan skapa lärande system för olika tillämpningar i vårt samhälle. Lärande system kommer att få en ökande roll  också för att på olika sätt stötta och hjälpa oss äldre i vårt dagliga liv och i den vård och omsorg vi kan komma att behöva. I en senare blogg kommer jag att diskutera denna spännande utveckling.

Vi har flera minnesfunktioner

Minne för "löpande affärer." Vårt minne kan delas in i två delar; ett korttids och ett långtids minne. Korttids eller arbetsminnet hanterar våra ”löpande affärer”, våra sinnes intryck och hur vi reagerar på dem. Detta minne kan lagra bara en starkt begränsad mängd information, som behålls i minnet endast under en kort tid.

Långtids minnet har två delar;  ett ”proceduralt”,  eller kropps minne, som håller reda på hur vi gör olika aktiviteter; går, cyklar, kör bil, simmar eller spelar ett instrument. När vi väl lärt oss att cykla, funderar vi inte på hur vi skall göra, vi sätter oss bara på cykeln och trampar i väg. Det bara finns där och fungerar, trots att det i sig är en komplext aktivitet. Kropps minnet finns stabilt i hjärnan och de inlärda aktiviteterna följer oss i princip livet ut. Den andra delen av långtidsminnet är ”deklarativt” eller semantiskt och innehåller den kunskap vi lärt oss och den erfarenhet som vi byggt upp under vårt liv. Här finns bl.a. våra språk kunskaper och våra professionella förmågor. Detta minne byggs ständigt på med ny kunskap och nya erfarenheter. Vår förmåga att lära dör aldrig och hjärnans minnes kapacitet är näst intill oändlig.

Vissa hjärnfunktioner blir sämre med tiden…

Vi äldre behöver mer tid att tänka efter.  Det är tveklöst så att vissa hjärnfunktioner blir sämre med tiden. Varje årtionde vi lever minskar hjärnan sin volym och vikt med ungefär 2 %. Förbindelserna mellan neuronerna minskar i antal, och minskar gör också den viktiga signalsubstansen dopamin, liksom blodflödet och syretillförseln i hjärnan. Hur påverkar dessa förändringar i hjärnans anatomi dess funktion? Mentala operationer går generellt långsammare, det gäller också förmågan att ta emot information från omgivningen via våra sinnesorganen. Vi får svårare att fokusera vår uppmärksamhet, att lära in nya fakta och att komma ihåg specifik information och enskilda händelser. Med stigande ålder blir hjärnan mindre snabb att räkna och analysera

Vårt korttids minne blir sämre. Vi glömmer koder, lägger bort nycklar och plötsligt kan vi inte komma ihåg namnet på en god vän eller vad vi skulle handla i affären. Genast blir vi generade, kanske oroliga och tror att vårt minne har havererat och att vi blivit dementa. Så illa är det oftast inte, tillfälliga minnesstörningar drabbar oss i alla åldrar. De blir säkert fler med åren och upplevs också som mer dramatiska.

 ..men andra funktioner blir bättre

Smartare med åren.  Psykologin har kraftigt underskattat vår förmåga under senare delen av livet. Vi vet nu att vår hjärna kan lära vid vilken ålder som helst och att den förändrar sig så att en äldre hjärna i vissa avseenden kan bli mer kraftfull än en yngre. Är det till och med så att vi i vissa avseenden blir smartare med åren? Finns det även vinster i åldersrelaterade mentala förändringar? I stället för att  genomföra tung tankemöda, får vi associationer som kan erbjuda genvägar till lösningar. Vi känner igen situationen eller problemet från tidigare upplevelser. Problemlösningen består då i att känna igen och relatera till tidigare mönster eller kognitiva mallar. Mönsterigenkänning är den mest framgångsrika mekanismen för kognition.

Hjärnan relaterar till tidigare upplevelser.  En kognitiv mall är en specifik konstellation av neuroner med starka inbördes kopplingar. Den gör det möjligt att med mindre mental ansträngning analysera och fatta beslut också i komplexa situationer. Vi letar i minnet tills vi känner igen ansiktet eller situationen, ofta utan att vi är medvetna om hur processen ser ut. Hur många gånger har vi inte upplevt att vi känner igen situationen eller problemet vi ställs inför och får en intuitiv känsla för hur vi skall tackla det. Intuitivt beslutsfattande är något som äldre människor med stor framgång tillämpar. Med åren samlar vi på oss större och större livserfarenhet i form av ett ökat antal kognitiva mallar, att ha som referenser när vi möter nya situationer. Om vi samlat på oss ett stort antal sådan mallar, som i sig fångar essensen av kunskaper och erfarenheter från ett lång liv, har vi då tillägnat oss visdom eller vishet?

Den mogna hjärnan en grund för visdom?

Visdom; förmågan att med en rik erfarenhet som bas analysera en situation i sitt rätta sammanhang.  Att se en situation i ett bredare perspektiv, så att man ser hela skogen och inte bara de enskilda träden. Visdom kan också associeras med förmågan att syntetisera information och intryck från olika och ibland motstridiga källor och dra slutsatser därur. När man tar kunskaper och erfarenheter från ett område och överför till ett annat, så skapar man ofta stor dynamik. Äldre kan visa stor kreativitet långt upp i åldrarna, särskilt när man skall se komplexa sammanhang och sätta in delar i ett större sammanhang. Det kan i relationer mellan människor handla om att ha förmågan att se och överbrygga uppfattningar som förefaller motstridiga. Den mogna människan har, med sin livserfarenhet och de många mönster som genom åren präglats i hjärnan, ofta en god förmåga att visa omdöme i sina ställningstaganden och god social kompetens i umgänget med andra människor.

…