Fortsätt till huvudinnehåll

Äldre; från Restpost till Resurs

Ny blogg om äldre i vårt samhälle.


En omvälvande förändring pågår i Sverige och i vår omvärld; vi lever längre och friskare liv  och muskelsamhället går över i ett kunskaps och service samhälle.  Ett samhälle där vi äldre kan skapa oss en ny och viktig roll, från att varit en restpost till att bli en värdefull resurs.
Denna blogg inbjuder  till en diskussion om hur vi kan ta tillvara de möjligheter som ett längre och friskare liv ger oss. Hur vi kan skapa livskvalitet och fortsätta vara engagerade i arbetsliv och samhälle och hur vi kan bidra till en ny syn på vård och omsorg om äldre.

MÄNNISKAN I CENTRUM 

Bloggen kommer att ha några olika perspektiv. Den enskilda äldre och hennes och hans situation och roll i samhället är det centrala.  Hur en åldrande befolkning  påverkar vårt land och världen omkring oss är viktiga bakgrundsperspektiv.


VI LEVER LÄNGRE

Vår livslängd och antalet år med god hälsa ökar dramatiskt i Sverige och i flertalet andra länder. En utveckling som ser olika ut i olika regioner  och mellan olika grupper av människor också inom Sverige. I vårt land  finns “Blå Zoner”, där människor blir särskilt gamla. Det finns också områden där den förväntade livslängden är väsentligt lägre.


VÅRT SAMHÄLLE ÅLDRAS

Ett ökande antal äldre och ett minskande barnafödande, förändrar samhällets åldersstruktur på ett dramatiskt sätt, såväl i Sverige som globalt. En utveckling som leder till stora regional skillnader mellan rika och åldrande samhällen med stagnerande befolkning, som Europa, och fattigare regioner, som Afrika, med en kraftigt ökande ung befolkning. En befolkningsutveckling som kan bli en av detta århundradets största globala utmaningar. Våra eget samhällen förändras också av en pågående kraftig urbanisering, där fler och fler unga lämnar landsbygden för tätorter och inte minst för de största städerna. Hur skall vi kunna få hela Sverige att leva?

TACK VARE VÅR ÅLDER

Ett längre liv med många fler friska och aktiva år ger oss valmöjligheter under vårt liv, som ingen tidigare generation haft. Vi kan välja att öka antalet aktiva år i vårt arbetsliv, något som är en ekonomisk nödvändig om vi skall fortsätta att utveckla vårt samhälle. Ett längre liv ger oss större möjligheter att, också i mogen ålder, växla yrkesbana. Tack vare vår ålder och mognad, kan vi ta på oss nya uppgifter, både i arbetslivet och i politiken, där andelen äldre är förvånande lågt.  Ojämlikheten  i vårt samhälle förstärks när vi går i pension och pensionärer diskrimineras   i vårt skattesystem. För de som redan tidigare levde på marginalen, främst kvinnor, blir det oacceptabelt dåligt. Det är ovärdigt vårt land att vi skapar fattigpensionärer.


VARFÖR MÅSTE VI DÖ?

Vi lever  längre och friskare, men hur kommer det sig att vi alls åldras och dör? Sitter det i generna eller kan vi genom en  hälsosam livsstil, påverka hur länge vi lever?  När en förbättrad sjukvård ger oss allt större möjlighet att överleva såväl cancer som hjärt och kärlsjukdomar, hur kommer det sig att vi ännu inte funnit bot för demenssjukdomarna, som av många  upplevs som vår tids stora medicinska hot? Detta samtidigt som vi börja förstå att en åldrande frisk hjärna i vissa avseenden kan göra oss smartare med åren.


"CUSTOM DESIGN "VÅRD OCH OMSORG


Vanvård av äldre, vi ser rubriken ofta, hur kan det alls få förekomma? Hur kommer det sig att vård och omsorg kostar så dramatiskt mycket mer i en kommun jämfört med en annan, utan att de äldre upplever att de har det bättre?  Varför har vi inte i större utsträckning tagit till oss den snabba utvecklingen av tekniska hjälpmedel, som skulle kunna göra äldrevården både tryggare och mer kostnadseffektiv? Samhället sätter gärna en gemensam stämpel, “pensionär”, på alla oss äldre, en tendens som förstärks när vi når hög ålder och behöver vård och omsorg. Vi blir inte mer lika för att vi blir äldre, vi vill inte föras samman i gemensamma fållor. I stället måste vi  skapa en äldrevård som är “custom designed”, så att vi alla får den vård och omsorg vi önskar och har rätt till. Detta kräver inte en, utan många, vägar till en god äldrevård.  

Bloggen  är partipolitiskt obunden och baserad på min bok "Från Restpost till Resurs, om Äldre i vårt Samhälle”. Läs mer om boken här




Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Äldre en viktig resurs för sjukvård och skola

 Sjukvård och utbildning är två områden där bristen på utbildad och erfaren personal är stor och där äldre skulle kunna göra stora insatser, om vi kan skapa de rätta förutsättningarna. Sjukvård Många läkare och sjuksköterskor  arbetar redan  idag långt upp i åldrarna, ofta inom en privat praktik. Den erfarenhet och kunskap som äldre sjukvårdspersonal förvärvat under ett långt arbetsliv skulle vara ett värdefullt bidrag också till  den offentliga vården. Kris på många akuter Många har säkert upplevt att det tar tid på en akutmottagning och att man som patient skickas fram och tillbaka. Det är kanske inte så konstigt då Sveriges Radio, i en ganska omfattande undersökning, funnit att det är klent beställt med kompetensen hos dem vi möter på akuten.  Mer än en tredjedel av läkarna i studien var inte legitimerade och 8 av 10 var inte är färdigutbildade, de har inte avslutat sin specialistutbildning. Flytta yttersta kompetensen längs fram i vårdkedjan Hä...

Smartare med åren? Om hjärnans utveckling.

Hur utvecklas vår mentala förmåga när vi åldras ? Hur förändras vår fysiska och mentala  förmåga när vi blir äldre? I dag ser vi, som aldrig tidigare, äldre personer vid god fysisk vigör. Fysiskt, ja, men hur är det mentalt? Kan vi behålla skärpan, eller försvinner den mentala förmågan obönhörligt med tilltagande ålder? Eller är det kanske tvärtom så att vi blir smartare? Kan det vara så, att allt det vi lärt under ett långt liv, gör att vi kan hantera komplexa frågor på ett smartare sätt? Hur vår mentala, och vår fysiska, kapacitet utvecklas när vi blir äldre, är avgörande för vårt eget välbefinnande och för den roll vi kan spela i samhället.  Hjärnan, basen för vår mentala förmåga Hjärnan är den fysiska grunden för vårt sinne, vår personlighet och vår mentala kapacitet. Hjärnan byggs upp av nervceller, neuroner, och hjärnan har miljarder av dem. Varje neuron kopplar med 1000-tals trådar, s.k. dendriter, till andra neuroner. Detta ger ett nätverk med ett nästan oändligt...

Längre och friskare liv

Vår förväntade livslängd ökar med 7 timmar varje dygn De kvinnor som föds i Sverige idag har en förväntad medellivslängd   av 84 år, för män är den knappt 81 år. Sedan mitten av 1800- talet har livslängden ökat   dramatiskt   med omkring 3 år per årtionde eller om vi hellre vill 7 timmar varje dygn. Under många århundraden tidigare var den förväntade livslängden förhållandevis konstant runt 40 år. Hög barndödlighet bidrog till den låga siffran och de som överlevde sin barndom kunde räkna med att leva väsentligt längre. Varför lever vi längre? Färre dör unga Under perioden från mitten av 1800- till mitten av 1900-talet berodde den dramatiska ökningen av livslängden främst på att människor inte dog unga och att ständigt fler nådde ganska hög ålder. Detta   var en period i Sverige då vår levnadsstandard snabbt förbättrades och barnadödligheten minskade kraftigt. Vi   fick bättre bostäder, bättre hygien, bättre mat och utbyggd sjukvård. Allt ...