Fortsätt till huvudinnehåll

Sveriges befolkning växer och åldras

Sveriges befolkning nu drygt 10 millioner. Sedan mitten av 1700-talet har Sveriges folkmängd ökat från knappt två miljoner människor till dagens drygt tio miljoner. Prognosen för de kommande femtio åren pekar på en fortsatt ökning med ungefär 2 millioner.

Var femte person i Sverige äldre än 65 år. Samtidigt som Sveriges befolkning växer så åldras den Antalet äldre i befolkningen har ökat kraftigt under det senaste århundradet, både i absoluta tal och relativt befolkningen i övrigt. I dag är var femte person eller 2 millioner i Sverige äldre än 65 år.  Denna trend, mot ett samhälle med en allt större andel äldre, kommer att fortsätta under det kommande halvseklet. 

Andelen äldre i befolkningen ökar kraftigt och andelen unga minskar. Som framgår av tabellen har andelen äldre mer än fördubblas under det senaste århundradet, samtidigt som andelen ungdomar nära nog halverats. Andelen av vår befolkning mellan 20 och 65 år, ett intervall som ofta benämns ”vår produktiva ålder”,  har varit i huvudsak oförändrad. 

 SVERIGES BEFOLKNING I OLIKA ÅLDERSGRUPPER ÅREN 1900, 1960, 2012 OCH 2060 (Prognos)  Antal i tusental (SCB )

           Totalt       0 - 19 år            20 - 64 år                65+ år
1900 5000     2100  (42%)     2500  (50%)          400   (8%)
1960   7500     2260  (30%)    4730  (58%)          890  (12%)
2012 9560     2180  (24%)     5550  (57%)        1830  (19%)
2060   11660     2620  (22%)    6070  (53%)        2970  (25%)

Befolkningsutvecklingen styrs av tre faktorer; antal personer som föds, som avlider och som flyttar till eller från vårt land.

Storleksordningen hundra tusen barn föds varje är i Sverige.  Antalet födda i Sverige har under lång tid legat kring storleksordningen 100.000 per år, med variationer på något tiotal tusen. Den mest kända baby boomen är från 1940, många barn föddes också i mitten på 1960 och i början på 1990 talet.  De senaste 10 åren har haft högt barnafödande, 2017 föddes 115.000 Det finns naturligtvis ett logiskt samband mellan dessa barnrika perioder, då barnen från en boom kommer upp i fertil ålder,  skapar de en ny.  Det är därför ingen överraskning att det är 25 – 30 år mellan tidsperioder med högt barnafödande. 

 Drygt 90.000 personer avlider varje år i Sverige. Antalet som årligen avlider i Sverige har under de senaste årtionden varit ganska konstant kring drygt 90 000 personer.  2017 avled 92.00 personer. Tiden när vi avlider förskjutits dock mot allt högre åldrar. Under början av 1900 talet fick  lite dryga hälften av befolkningen uppleva sin 65 års dag och endast två av tio blev 80 år eller äldre. I dag blir nio av tio 65 år eller äldre och knappt sju av tio blir 80 år eller äldre.

Sverige länge ett utvandrar land.  Den tredje komponenten som påverkar hur vår befolkningsstruktur utvecklas är de människor som flyttar till Sverige och de som flyttar ut. Sverige var under nästan hundra år ett utvandrarland. Av de som föddes under senare delen av 1800-talet utvandrade mellan 15 – 20%. Åren 1850 till 1930 lämnade nästan 1.5 miljoner människor vår land,  de allra flesta eller 1.2 miljoner för att bosätta sig i  Nordamerika.  Min hembygds Ljuder var en fattig byggd i utvandringens centrum, ingående skildrad av Vilhelm Moberg.

Invandring viktigaste orsaken till dagens befolkningstillväxt i Sverige. Tiderna har förändrats och nu är Sverige ett invandrar land och siffrorna 15 – 20% är de samma, men nu avser de den del av vår befolkning som är född utomlands. En betydande del är återflyttade svenskar och personer från vårt  närområde, Norden och Europa. Därutöver söker personer sin tillflykt till vårt land  från konflikter i vår omvärld; Balkan, Somalia, Syrien. Under en följd av år har drygt 100 000 personer per år invandrat till Sverige och knappt hälften så många lämnar landet. 2017 flyttade 115.000 personer till Sverige och 45.000 flyttade ut. Invandringen är alltså idag den viktigaste orsaken till att vi i dag har en befolkningstillväxt i Sverige. 

Mer om konsekvenser av den demografiska utvecklingen i kommande bloggar.  Jag återkommer i en senare blogg till hur denna demografiska förändring påverkar vårt samhälle och de val vi som individer har möjlighet att  göra, eller tvingas till. Den demografiska förändring och dess konsekvenser är än större i flera andra länder,  något jag återkommer till i en kommande blogg.   




Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Äldre en viktig resurs för sjukvård och skola

 Sjukvård och utbildning är två områden där bristen på utbildad och erfaren personal är stor och där äldre skulle kunna göra stora insatser, om vi kan skapa de rätta förutsättningarna. Sjukvård Många läkare och sjuksköterskor  arbetar redan  idag långt upp i åldrarna, ofta inom en privat praktik. Den erfarenhet och kunskap som äldre sjukvårdspersonal förvärvat under ett långt arbetsliv skulle vara ett värdefullt bidrag också till  den offentliga vården. Kris på många akuter Många har säkert upplevt att det tar tid på en akutmottagning och att man som patient skickas fram och tillbaka. Det är kanske inte så konstigt då Sveriges Radio, i en ganska omfattande undersökning, funnit att det är klent beställt med kompetensen hos dem vi möter på akuten.  Mer än en tredjedel av läkarna i studien var inte legitimerade och 8 av 10 var inte är färdigutbildade, de har inte avslutat sin specialistutbildning. Flytta yttersta kompetensen längs fram i vårdkedjan Hä...

Smartare med åren? Om hjärnans utveckling.

Hur utvecklas vår mentala förmåga när vi åldras ? Hur förändras vår fysiska och mentala  förmåga när vi blir äldre? I dag ser vi, som aldrig tidigare, äldre personer vid god fysisk vigör. Fysiskt, ja, men hur är det mentalt? Kan vi behålla skärpan, eller försvinner den mentala förmågan obönhörligt med tilltagande ålder? Eller är det kanske tvärtom så att vi blir smartare? Kan det vara så, att allt det vi lärt under ett långt liv, gör att vi kan hantera komplexa frågor på ett smartare sätt? Hur vår mentala, och vår fysiska, kapacitet utvecklas när vi blir äldre, är avgörande för vårt eget välbefinnande och för den roll vi kan spela i samhället.  Hjärnan, basen för vår mentala förmåga Hjärnan är den fysiska grunden för vårt sinne, vår personlighet och vår mentala kapacitet. Hjärnan byggs upp av nervceller, neuroner, och hjärnan har miljarder av dem. Varje neuron kopplar med 1000-tals trådar, s.k. dendriter, till andra neuroner. Detta ger ett nätverk med ett nästan oändligt...

Längre och friskare liv

Vår förväntade livslängd ökar med 7 timmar varje dygn De kvinnor som föds i Sverige idag har en förväntad medellivslängd   av 84 år, för män är den knappt 81 år. Sedan mitten av 1800- talet har livslängden ökat   dramatiskt   med omkring 3 år per årtionde eller om vi hellre vill 7 timmar varje dygn. Under många århundraden tidigare var den förväntade livslängden förhållandevis konstant runt 40 år. Hög barndödlighet bidrog till den låga siffran och de som överlevde sin barndom kunde räkna med att leva väsentligt längre. Varför lever vi längre? Färre dör unga Under perioden från mitten av 1800- till mitten av 1900-talet berodde den dramatiska ökningen av livslängden främst på att människor inte dog unga och att ständigt fler nådde ganska hög ålder. Detta   var en period i Sverige då vår levnadsstandard snabbt förbättrades och barnadödligheten minskade kraftigt. Vi   fick bättre bostäder, bättre hygien, bättre mat och utbyggd sjukvård. Allt ...