Äldre - från Restpost till Resurs

Varför skulle vi då vilja arbeta efter 65 år? För att undvika ”det ensamma livet”, för att det är trevligt och intressant att jobba eller för att tjäna pengar? Skälen kan säkert vara olika och starkt beroende på den enskildes intresse och situation.  Längre arbetsliv en god affär för oss alla God affär att uppskjuta sin pensionering. Inkomsten minskar när vi går i pension. Att fortsätta arbeta och skjuta upp vår pensionering kan vara en god affär. Pensionen beräknas öka med 7 – 8 % för varje år som vi väntar med att ta ut den.   Längre arbetsliv god affär också för Sverige och våra företag. Att fler arbetar längre är också viktigt för att stärka vårt pensionssystem och Sveriges ekonomi. Att vi arbetar längre är också en god affär för företag, som under en lång anställning investerat stora pengar i sina medarbetares kompetens. Varje år denna investering kan nyttiggöras är naturligtvis lönsam för företaget. Det är därför förvånande att nio av tio...

Längre och friskare liv ger oss valmöjligheter sent i livet. Hur vill vi ta till vara dessa år? I mitten av 1900-talet var den förväntade medellivslängden lika med pensionsåldern, i dag förväntas vi i medeltal  leva 20-talet år efter det vi passerat dagens pensionsnorm på 65 år. Det stora flertalet av dessa år kan vi dessutom förvänta oss att leva med god hälsa . Hur vill vi ta till vara dessa år för vår egen del, och hur kan vi bidra till att vårt samhälle fortsätter att utvecklas? Vårt sätt att leva har förändrats  Vi har sett hur vår befolkningspyramid har förändrats, med ett ständigt ökande antal äldre, som också når allt högre ålder. Samtidigt som vi kan förväntas oss längre och friskare liv  har samhället under ett sekel förändrats från ett jordbrukssamhälle till ett industri- eller muskelsamhälle, för att nu bli ett kunskaps- eller service samhälle. Våra liv har under många generationer följt i stort samma mall; vi utbildar oss, längre eller kortare tid, vi...

Dagens kunskaps- och servicesamhälle kräver kunskap, erfarenhet och förmåga att hantera relationer med människor. Det är ett samhälle där vi  äldre med våra erfarenheter och vår förmåga att hantera komplexa problem och situationer kan spela en stor roll (se  blogg smartare med åren) Vårt samhälle har omdanats under de senaste hundra åren Sverige länge ett jordbruksland . Vi har under det senaste århundradet i grunden förändrat vårt sätt att leva. Fram till början av 1900– talet var vi ett jordbruksland, med befolkning utspridd över landet. Vi levde av vad jorden gav och utmaningen var att producera tillräckligt med mat för att hålla svälten från dörren. En situation vi fortfarande ser i fattiga utvecklingsländer.  Marken vi ägde var ett mått på vår rikedom. Muskelstyrka och fysisk prestationsförmåga var avgörande för vår produktion och i förlängningen vår förmåga att överleva och att skapa ett drägligt liv. Effektivate jordbruk banar väg för industrisamhället ...

Sveriges befolkning nu drygt 10 millioner . Sedan mitten av 1700-talet har Sveriges folkmängd ökat från knappt två miljoner människor till dagens drygt tio miljoner. Prognosen för de kommande femtio åren pekar på en fortsatt ökning med ungefär 2 millione r. Var femte person i Sverige äldre än 65 år. Samtidigt som Sveriges befolkning växer så åldras den Antalet äldre i befolkningen har ökat kraftigt under det senaste århundradet, både i absoluta tal och relativt befolkningen i övrigt. I dag är var femte person eller 2 millioner i Sverige äldre än 65 år.  Denna trend, mot ett samhälle med en allt större andel äldre, kommer att fortsätta under det kommande halvseklet.  Andelen äldre i befolkningen ökar kraftigt och andelen unga minskar. Som framgår av tabellen har andelen äldre mer än fördubblas under det senaste århundradet, samtidigt som andelen ungdomar nära nog halverats. Andelen av vår befolkning mellan 20 och 65 år, ett intervall som ofta benämns ”vår produktiva ålder...

Hur utvecklas vår mentala förmåga när vi åldras ? Hur förändras vår fysiska och mentala  förmåga när vi blir äldre? I dag ser vi, som aldrig tidigare, äldre personer vid god fysisk vigör. Fysiskt, ja, men hur är det mentalt? Kan vi behålla skärpan, eller försvinner den mentala förmågan obönhörligt med tilltagande ålder? Eller är det kanske tvärtom så att vi blir smartare? Kan det vara så, att allt det vi lärt under ett långt liv, gör att vi kan hantera komplexa frågor på ett smartare sätt? Hur vår mentala, och vår fysiska, kapacitet utvecklas när vi blir äldre, är avgörande för vårt eget välbefinnande och för den roll vi kan spela i samhället.  Hjärnan, basen för vår mentala förmåga Hjärnan är den fysiska grunden för vårt sinne, vår personlighet och vår mentala kapacitet. Hjärnan byggs upp av nervceller, neuroner, och hjärnan har miljarder av dem. Varje neuron kopplar med 1000-tals trådar, s.k. dendriter, till andra neuroner. Detta ger ett nätverk med ett nästan oändligt...

När politikerveckan går på högvarv kan det vara intressant att  reflektera över äldres roll i politiken.  Äldre en viktig och ökande del av valmanskåren med högt valdeltagande. Drygt en fjärdedel (27,5%) av vår valmanskår är idag äldre än 65 år och andelen ökar till kommande val. Många äldre röstar också. I valet 2014  var valdeltagandet som högst i åldrarna 65 – 75 år, med över 90%, att jämföras knappt  86% för hela valmanskåren. Personer över 75 år har ett lägre valdeltagande, som dock ökat under de senaste valen. Hur röstar de äldre? När vi nu får ett ökat antal äldre i valmanskåren, som dessutom i stor omfattning faktiskt röstar, hur kommer det att påverka den politiska situationen i vårt land?  Det har gjorts analyser av hur olika grupper i samhället har röstat i riksdagsval och då  har man också studerat vilket stöd de olika partierna fått av väljare i olika åldrar. Att relatera valresultatet till de röstandes ålder är naturligtvi...