Fortsätt till huvudinnehåll

Äldre en viktig resurs för sjukvård och skola



 Sjukvård och utbildning är två områden där bristen på utbildad och erfaren personal är stor och där äldre skulle kunna göra stora insatser, om vi kan skapa de rätta förutsättningarna.


Sjukvård

Många läkare och sjuksköterskor  arbetar redan  idag långt upp i åldrarna, ofta inom en privat praktik. Den erfarenhet och kunskap som äldre sjukvårdspersonal förvärvat under ett långt arbetsliv skulle vara ett värdefullt bidrag också till  den offentliga vården.

Kris på många akuter

Många har säkert upplevt att det tar tid på en akutmottagning och att man som patient skickas fram och tillbaka. Det är kanske inte så konstigt då Sveriges Radio, i en ganska omfattande undersökning, funnit att det är klent beställt med kompetensen hos dem vi möter på akuten.  Mer än en tredjedel av läkarna i studien var inte legitimerade och 8 av 10 var inte är färdigutbildade, de har inte avslutat sin specialistutbildning.


Flytta yttersta kompetensen längs fram i vårdkedjan

Här skulle äldre läkare och sjuksköterskor, med en livslång erfarenheten, vara en ovärderlig tillgång. Att flytta den yttersta erfarenheten och kompetensen längst fram i vårdkedjan skulle vara ett paradigmskifte. De få  försök som gjorts, bl.a vid Västerviks sjukhus, där överläkare finns på akuten, visar att detta innebär en genomgripande rationalisering av den akuta sjukvården.

Flexibel organisation

Men inte orkar väl äldre med arbetet på en akutmottagning under långa dagar? Varför långa dagar? Här bör man kunna finna arrangemang där flera läkare och sjuksköterskor delar på uppgiften och arbetstiden, efter de önskemål som de kan ha. Visst, det kräver lite mer planering när man har individuella lösningar, men kunskapsbaserade organisationer kräver mycket större flexibilitet än det gamla industri samhället.


Skola

Äldre lärare stöd i klassrummet

Att få ordning på den svenska skolan och ge våra ungdomar en internationellt konkurrenskraftig utbildning, är en av vårt samhälles största utmaningar. Det krävs säkert ett batteri av åtgärder, en kan vara att ha flera lärare i klassrummen. Många har vittnat om att när två lärare hjälps åt att förbereda, genomföra och utvärdera lektionerna, ger det  både bättre resultat för eleverna och bättre arbetsvillkor för lärarna. Här borde en kombination av en yngre och en äldre lärare kunna vara ett intressant koncept. Med sina olika bakgrunder och perspektiv, borde de kunna skapa intressanta lektioner och erbjuda eleverna ett brett perspektiv på många ämnen.

Äldre med specialist kunskap den andra personen i klassrummet

Att äldre lärare går in tillsammans med, och som stöd till,  yngre  borde kunna fungera på alla åldersnivåer i skolan, från förskola till gymnasiet. På gymnasiet, där ämneskunskaper blir viktigare, skulle säkert personer med stora kunskaper i speciella ämnen, men utan lärarutbildning, kunna vara den andra personen i klassrummet. I samhället finns personer med erfarenhet och kunskap som är relevant för säkert alla ämnen på skolans schema.

Att öppna gymnasieskolan,  så att äldre personer med specialistkunskaper, förvärvad också från andra yrken, skulle finnas där som stödpersoner, borde stimulera undervisningen och koppla den till frågor som finns ute i vårt samhälle och vårt yrkesliv. Denna koppling till yrkeslivet borde stimulera eleverna att se värdet av sin utbildning. De yngre lärarna borde också kunna inspireras av stöd och hjälp av någon äldre med expertkunskaper och livserfarenhet. Många äldre skulle säkert finna det både intressant och synnerligt meningsfullt att, som avslutning på ett långt arbetsliv, dela de kunskaper man förvärvat med en ung generation.


 Yrkesutbildning

Äldre i yrkesutbildning

Det är inte bara inom den teoretiska utbildningen som äldre skulle kunna göra stora insatser, det gäller också inom yrkesutbildning och yrkesintroduktion inom snart sagt varje område. Inom de flesta industri- och hantverksyrken har, sedan länge, de yngre utbildats och tränats av mera erfarna kollegor, antingen det skett i formella lärlingsprogram eller mera informellt. Jag kommer ihåg hur min pappa, som var en erkänt duktig glasarbetare, under sina sista år i arbetslivet, ägnade stor del av sin tid åt att utbilda unga, och hur det inspirerade och gladde honom. Jag är säker på att han med glädje skulle fortsatt med detta ytterligare några år, om han inte tvingats i pension. Så är det säkert för många. Det är spännande och ger tillfredsställelse att dela med sig av det vi lärt oss under ett långt liv, alldeles oberoende av vilket yrke vi haft.

Handleda ungdomar in i yrkeslivet

När vi nu har stora svårigheter med en hög ungdomsarbetslöshet och på olika sätt försöker få in de unga i arbetslivet, så har frågan om hur de skall handledas aktualiserats. Jag är övertygad om att många äldre gärna stannar kvar ytterligare tid i yrkeslivet, om de får utmaningen att föra sina kunskaper och erfarenheter vidare till en ny generation.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Smartare med åren? Om hjärnans utveckling.

Hur utvecklas vår mentala förmåga när vi åldras ? Hur förändras vår fysiska och mentala  förmåga när vi blir äldre? I dag ser vi, som aldrig tidigare, äldre personer vid god fysisk vigör. Fysiskt, ja, men hur är det mentalt? Kan vi behålla skärpan, eller försvinner den mentala förmågan obönhörligt med tilltagande ålder? Eller är det kanske tvärtom så att vi blir smartare? Kan det vara så, att allt det vi lärt under ett långt liv, gör att vi kan hantera komplexa frågor på ett smartare sätt? Hur vår mentala, och vår fysiska, kapacitet utvecklas när vi blir äldre, är avgörande för vårt eget välbefinnande och för den roll vi kan spela i samhället.  Hjärnan, basen för vår mentala förmåga Hjärnan är den fysiska grunden för vårt sinne, vår personlighet och vår mentala kapacitet. Hjärnan byggs upp av nervceller, neuroner, och hjärnan har miljarder av dem. Varje neuron kopplar med 1000-tals trådar, s.k. dendriter, till andra neuroner. Detta ger ett nätverk med ett nästan oändligt...

Längre och friskare liv

Vår förväntade livslängd ökar med 7 timmar varje dygn De kvinnor som föds i Sverige idag har en förväntad medellivslängd   av 84 år, för män är den knappt 81 år. Sedan mitten av 1800- talet har livslängden ökat   dramatiskt   med omkring 3 år per årtionde eller om vi hellre vill 7 timmar varje dygn. Under många århundraden tidigare var den förväntade livslängden förhållandevis konstant runt 40 år. Hög barndödlighet bidrog till den låga siffran och de som överlevde sin barndom kunde räkna med att leva väsentligt längre. Varför lever vi längre? Färre dör unga Under perioden från mitten av 1800- till mitten av 1900-talet berodde den dramatiska ökningen av livslängden främst på att människor inte dog unga och att ständigt fler nådde ganska hög ålder. Detta   var en period i Sverige då vår levnadsstandard snabbt förbättrades och barnadödligheten minskade kraftigt. Vi   fick bättre bostäder, bättre hygien, bättre mat och utbyggd sjukvård. Allt ...