Fortsätt till huvudinnehåll

Från Muskel till Kunskapssamhälle



Dagens kunskaps- och servicesamhälle kräver kunskap, erfarenhet och förmåga att hantera relationer med människor. Det är ett samhälle där vi  äldre med våra erfarenheter och vår förmåga att hantera komplexa problem och situationer kan spela en stor roll (se  blogg smartare med åren)

Vårt samhälle har omdanats under de senaste hundra åren

Sverige länge ett jordbruksland. Vi har under det senaste århundradet i grunden förändrat vårt sätt att leva. Fram till början av 1900– talet var vi ett jordbruksland, med befolkning utspridd över landet. Vi levde av vad jorden gav och utmaningen var att producera tillräckligt med mat för att hålla svälten från dörren. En situation vi fortfarande ser i fattiga utvecklingsländer.  Marken vi ägde var ett mått på vår rikedom. Muskelstyrka och fysisk prestationsförmåga var avgörande för vår produktion och i förlängningen vår förmåga att överleva och att skapa ett drägligt liv.

Effektivate jordbruk banar väg för industrisamhället. Jordbruket omstrukturerades och blev effektivare och behovet av arbetskraft minskade. Färre kunde producera den mat som Sverige behövde, vilket frigjorde människor som kunde ägna sig åt andra arbetsuppgifter.  Detta var en  förutsättning för den industriella revolution som påbörjades för drygt hundra år sedan.

Människor organiseras i processer  Människor och maskiner organiserades i industrier och processer, där maskinerna gjorde huvuddelen av det fysiskt tunga jobbet och människor blev utbytbara kuggar.  Vi började nu tala i termer av organisationer med anställda, chefer och ägare. En tydlig social hierarki skapades i de många industrisamhällen som växte upp. Produktionskapacitet, marknader, vinster och kapital  blev  viktiga begrepp och mått på framgång.

Vårt kunskaps- eller servicesamhälle börjar skapas. Färre kunde producera mer och vi fick en situation där inte alla behövdes för att producera vårt dagliga behov, inte bara av mat,  utan också av alla de produkter som vi som enskilda konsumenter och samhälle behövde. Vi fick resurser över för att förädla kunskap och att skapa en ökande tjänstesektor och  börja utveckla dagens kunskaps- eller servicesamhälle.

Kunskapssamhället genererar mjuka produkter. Ett signum för vårt nya samhälle är att service tjänster inom vård, skola och omsorg ökar kraftigt Den klassiska industriuppbyggnaden har fått konkurrens, vi producerar och förädlar inte längre bara trä, stål eller maskiner utan i ökande grad information, kunskap och olika digitala verktyg. Fortfarande är vår varuexport ungefär dubbelt så stor som vår tjänsteexport, men andelen tjänster i både vår export och import ökar.

I kunskapssamhället har  sättet att arbeta  förändrats. De industriella hierarkierna har börjat brytas ner, vi arbetar mer i nätverk, ofta över landgränser. Det är ett samhälle som kräver kunskap och erfarenhet. Även om det också idag finns yrken ställer som stora krav på fysisk förmåga,  kräver många verksamheter inte längre fysisk styrka, utan i högre grad kunskap och erfarenhet samt förmåga att hantera relationer med människor. Det är ett samhälle, som kan ha stor glädje och nytta av oss äldre och våra erfarenheter och vår förmåga att hantera komplexa problem och situationer (se  blogg smartare med åren)


Utvecklingen har förändrat vår samhällsstruktur

Sverige mer urbaniserat än de flesta länder. I början av 1800-talet levde mer än nio av tio i  Sverige på landsbygden och antalet tätorter var få och små. Från slutet av 1800-talet påbörjades en folkomflyttning, som i mitten av 1930-talet gjorde att befolkningen var jämt fördelad mellan landsbygd och tätort. (Diagram nedan)  Urbaniseringen fortsatte,  och 1970 bodde åtta av tio svenskar i tätorter. Sedan dess har  befolkningsförändringen mellan landsbygd och tätort varit mindre snabb och idag lever ca 85% av alla svenskar i tätorter med en ökande koncentrationen till storstäderna

Kunskapssamhället gör det möjligt för hela landet att leva?. Kan vårt kunskaps och service samhälle  bryta utflyttningen och göra det möjligt att skapa goda livsmöjligheter och intressanta och utmanande arbeten var helst vi bor, så länge vi är uppkopplade. I en värld som är uppkopplad har avstånden tappat sin mening när det gäller att vara delaktig i det som sker.

Många arbetar redan  i nätverk med att förädla kunskap och information i olika former och för skilda ändamål, inte bara i Sverige utan i allt fler länder världen över. Många fler kommer att göra det i framtiden, vilket skapar förutsättningar att bo också i mindre orter och där skapa livskraftiga samhällen. Kunskapssamhället kan göra det möjligt för oss att åter låta hela Sverige leva och skapa möjligheter också för oss äldre att kunna bidra, var vi än bor i  landet.



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Äldre en viktig resurs för sjukvård och skola

 Sjukvård och utbildning är två områden där bristen på utbildad och erfaren personal är stor och där äldre skulle kunna göra stora insatser, om vi kan skapa de rätta förutsättningarna. Sjukvård Många läkare och sjuksköterskor  arbetar redan  idag långt upp i åldrarna, ofta inom en privat praktik. Den erfarenhet och kunskap som äldre sjukvårdspersonal förvärvat under ett långt arbetsliv skulle vara ett värdefullt bidrag också till  den offentliga vården. Kris på många akuter Många har säkert upplevt att det tar tid på en akutmottagning och att man som patient skickas fram och tillbaka. Det är kanske inte så konstigt då Sveriges Radio, i en ganska omfattande undersökning, funnit att det är klent beställt med kompetensen hos dem vi möter på akuten.  Mer än en tredjedel av läkarna i studien var inte legitimerade och 8 av 10 var inte är färdigutbildade, de har inte avslutat sin specialistutbildning. Flytta yttersta kompetensen längs fram i vårdkedjan Hä...

Smartare med åren? Om hjärnans utveckling.

Hur utvecklas vår mentala förmåga när vi åldras ? Hur förändras vår fysiska och mentala  förmåga när vi blir äldre? I dag ser vi, som aldrig tidigare, äldre personer vid god fysisk vigör. Fysiskt, ja, men hur är det mentalt? Kan vi behålla skärpan, eller försvinner den mentala förmågan obönhörligt med tilltagande ålder? Eller är det kanske tvärtom så att vi blir smartare? Kan det vara så, att allt det vi lärt under ett långt liv, gör att vi kan hantera komplexa frågor på ett smartare sätt? Hur vår mentala, och vår fysiska, kapacitet utvecklas när vi blir äldre, är avgörande för vårt eget välbefinnande och för den roll vi kan spela i samhället.  Hjärnan, basen för vår mentala förmåga Hjärnan är den fysiska grunden för vårt sinne, vår personlighet och vår mentala kapacitet. Hjärnan byggs upp av nervceller, neuroner, och hjärnan har miljarder av dem. Varje neuron kopplar med 1000-tals trådar, s.k. dendriter, till andra neuroner. Detta ger ett nätverk med ett nästan oändligt...

Längre och friskare liv

Vår förväntade livslängd ökar med 7 timmar varje dygn De kvinnor som föds i Sverige idag har en förväntad medellivslängd   av 84 år, för män är den knappt 81 år. Sedan mitten av 1800- talet har livslängden ökat   dramatiskt   med omkring 3 år per årtionde eller om vi hellre vill 7 timmar varje dygn. Under många århundraden tidigare var den förväntade livslängden förhållandevis konstant runt 40 år. Hög barndödlighet bidrog till den låga siffran och de som överlevde sin barndom kunde räkna med att leva väsentligt längre. Varför lever vi längre? Färre dör unga Under perioden från mitten av 1800- till mitten av 1900-talet berodde den dramatiska ökningen av livslängden främst på att människor inte dog unga och att ständigt fler nådde ganska hög ålder. Detta   var en period i Sverige då vår levnadsstandard snabbt förbättrades och barnadödligheten minskade kraftigt. Vi   fick bättre bostäder, bättre hygien, bättre mat och utbyggd sjukvård. Allt ...